Nyårsafton och nytt år

 Igår var det nyårsafton, årets sista dag. 2022 tog därmed slut och vi lämnade ett överlag bra år bakom oss. Jag har sällan särskilt mycket att klaga på i slutet av åren utan har oftast mest positiva minnen från varje år. Som liten hade jag en fantastik uppväxt med stor familj och släkt närvarande som alltid gav (och ger) mig så mycket kärlek och roliga minnen genom alla år. Det finns inte ett enda år från min barndom som jag inte älskade. Som vuxen har jag naturligtvis fortsatt skapa minnen tillsammans med min älskade familj och släkt men även träffat nya grymma vänner, festat, studerat, jobbat, rest och upplevt en massa häftiga, spännande och roliga saker. Vilket bara ger mig lyckliga känslor när jag tänker tillbaka på de gångna åren varje nyår. Men de allra största livshändelserna som verkligen präglat mina senaste år och som är de största orsakerna till att jag varje nyår känner att jag haft ett fantastiskt år har att göra med min största dröm i livet. Ända sen jag var liten har jag drömt om att hitta min livs kärlek och bli mamma. Och de senaste 7 åren har detta blivit verklighet. 2016 blev jag nämligen tillsammans med min stora kärlek Jesper. 2019 blev jag gravid. 2020 fick jag mitt första barn. Min älskade älskade Dante. 2021 friade Jesper till mig och i år fick jag mitt andra barn. Min älskade älskade Tova. Ja ni förstår ju, med händelser som dessa under åren kan man ju inte klaga efter årets slut. Jag menar, mitt livs största drömmar går i uppfyllelse år efter år, ja då blir ju summan av året som gått extremt positivt oavsett vad annat som kan tänkas ha hänt.

Och precis som alla tidigare nyår i mitt liv så har jag inte mycket att klaga på med detta år som gått heller. Såklart har allt inte varit guld och gröna skogar. Som det faktum att jag fick corona i början av året, att graviditeten (som började i Januari och tog slut i September och därmed varade under största delen av året) var tung med mycket trötthet och illamående och den ekonomiska utveckling i samhället som gjort att vi nu på slutet fått leva på marginalerna. Jag hade ju såklart helst inte haft krig i världen och pandemier till höger och vänster och jag hade helst inte levt i en ekonomisk krasch eller elpriskris. Men när jag fått spendera ytterligare ett år tillsammans med alla mina älskade släktingar vid liv och ännu ett år fyllt av kärlek från min älskade andra halva Jesper. När jag fått uppleva ännu ett år med världens bästa lilla kille Dante, se honom växa och utvecklas, känna hans kärlek och ge honom min kärlek. Ja då bleknar alla negativa händelser som skett under året i jämförelse. Dessutom var det under 2022 som vi både fick beskedet att vi skulle få en liten lillasyster och fick träffa vår nya lilla familjemedlem på riktigt efter 9 månader lång väntan. Och att få barn är det absolut bästa i hela mitt liv. Så det säger ju sig själv att trots en del hemskheter i världen, kriser i samhället och jobbiga stunder i livet så är 2022 (tillsammans med 2020) ett av de bästa åren i mitt liv. För 2022 fick jag se plusset på stickan, 2022 fick jag uppleva ytterligare en häftig och mäktig förlossning, 2022 fick jag bli tvåbarnsmamma, 2022 fick jag en underbar dotter och 2022 fick jag se min älskade son bli storebror. Det är ganska svårslaget faktiskt. Tack 2022 för allt du gett mig! Nu hoppas vi på ett fint 2023 där jag önskar att bara få njuta av massa fint tid tillsammans med familj, släkt och vänner och se mina barn växa och frodas. 

Själva nyårsafton då? Jo den firade vi i en lugn och nedtonad tappning. Jag, Jesper, Dante,ä och Tova firade hemma hos mina föräldrar tillsammans med min mormor och morfar. Mamma och pappa lagade två rätters middag (Dubbelmarinerad oxfilé med potatisgratäng till varmrätt och havtornsparfait till efterrätt) som vi avnjöt i lugn och ro. Sedan spelade vi spel. När kvällen började bli sen så plockade vi fram lite nattmat i form av sushi och ost och chark bricka innan vi avslutade natten med att skåla i lite alkoholfritt bubbel på altanen och spana efter grannarnas fyrverkerier. Tova sov över tolvslaget men Dante hade tillåtelse att vara vaken så länge han ville och orkade och han klarade sig otroligt nog ända till tolvslaget. Väl på tolvslaget var han med ute och spanade efter fyrverkerier och sken upp som en sol av lycka när han såg några. Det tyckte han var fint och häftigt! 

Idag är det den första januari 2023 och ett nytt år. Efter en riktigt lång sovmorgon och frukost tog Dante, Tova, mamma och jag en promenad och tittade på kossor och hästar innan vi åkte hem till min mormor och morfar på lite fika. Sedan blev det mys i soffan framför tv:n och hemlagad pizza till middag.