Tillbaka på Åland

 Hej hej nu är vi tillbaka på Åland igen. Vi passade på att åka hit flera gånger denna sommar när Jesper och jag var långlediga tillsammans då vi annars inte kan åka så ofta. Även denna gång bor vi hos mina föräldrar men denna gång är de hemma från sin resa. Vi kom hit i måndags eftermiddag och möttes då av mina föräldrar, min syster och hennes pojkvän samt min mormor och morfar. Dante tog sig ett dopp i poolen och sen åt vi grillat till middag följt av lite sällskapsspel. 

Igår tog vi sovmorgon och sedan åkte Dante, Jesper och jag till Delviks badstrand. En av mina favoritplatser. Jag växte upp där, gick på simskola där varje sommar när jag var barn, jobbade själv som simlärare där som vuxen och tycker det överlag är en trevlig och bra strand för barnfamiljer. Där lekte vi på stranden, byggde sandslott med vallgrav och vattenkanaler och badade både på djupt och grunt. Mitt i allt när vi var på stranden kom mina föräldrars granne Ann-Louise förbi och lämnade nybakade bullar åt oss. Himla trevlig överraskning och fin spontan service. Tusen tack för goda bullar Allis! Det var riktigt varmt och skönt i vattnet och vi badade och lekte ända tills Dante började gnälla att han var hungrig och trött. Då åkte vi hem och åt lunch och lade honom att sova. När han vaknade tog vi ett dopp i poolen innan min syster kom över och vi åt lite olika somriga plockgrejer till middag tillsammans med henne och mina föräldrar. Medan jag, mamma och syrran spelade ”Vem vet mest” efter maten så tog Dante och Jesper ett kvällsdopp i poolen. Dagens tredje bad för lilla fisken Säberg. 

Idag var Jesper iväg och spelade padel med syrrans pojkvän Musse på förmiddagen. Under tiden hängde Dante och jag hemma hos mina föräldrar och bara latade oss och tog det lugnt. På eftermiddagen blev det pappas goda pasta till middag följt av glass och sällskapsspel.  Jag börjar ju märka att orken tryter mer och mer ju närmare slutet av graviditeten jag kommer. Speciellt när det är varmt. Då är det ändå betydligt skönare värme här på Åland än hemma i Norrköping. Här är havet nära och svalkar lite med sina sjöbrisar och en lite friskare, svalare luft. Hemma i Norrköping är det en betydligt hetare och tyngre värme som är riktigt jobbig när man är ett vandrande värmeelement på grund utav graviditeten. Förra graviditeten var jag höggravid mitt i vintern och jag trodde verkligen inte det skulle vara någon större skillnad på att vara höggravid i Januari och att vara höggravid i Augusti. Men det är verkligen enorm skillnad. Man blir verkligen påverkad av värmen på ett helt annat sätt som höggravid än man blir i normala fall. I vanliga fall älskar jag värme och är den av mig och Jesper som fryser lättast. Denna sommar är det tvärt om. Jesper vistas gärna i solen medan jag vill stängd in mig i ett kylrum och Jesper stänger av AC:n i bilen och säger att det är kallt medan jag fortfarande sitter och svettas. Det värsta är ju dock inte att jag svettas floder. Det värsta är att jag blir så otroligt matt, trött och slut av värmen. Jag känner mig typ febrig, illamående och svimfärdig så fort det blir varmt… Det är inte jättekul att springa runt och ta hand om en tvååring när man knappt orkar stå på benen själv. Och som att det inte är illa nog att man mår fysiskt illa av värmen. På grund utav att jag blir så matt och trött så får jag också dåligt samvete gentemot Dante när jag inte orkar vara den pigga lekfulla mamma jag vill vara vår sista tid tillsammans bara han och jag utan syskon som kräver sitt. Jag skulle verkligen vilja ge honom 100% av mig själv nu innan han måste ställa om och börja dela mig med lillasyster. Men det är tungt nu… både med magen och med värmen…