Lekdejt i badhuset


I måndags åkte jag och Dante till Linköping där vi mötte upp Sofie och Melker vid Linköpings badhus för att pojkarna som pratat en hel del om varandra den senaste tiden skulle få träffas och leka med varandra igen. Det var ju tyvärr blivit att vi ses mycket mer sällan sen de flyttade till Motala. Vi badade och busade i flera timmar både i stora och små poolerna och åkte vattenrutschkana om och om igen. Vi köpte även lite fika och åt i badhuset innan vi sa hejdå till varandra och åkte hem. 


Igår åkte vi hela familjen på lite shoppingrunda. Vi behövde köpa presenter till Wilgot och Sammie som fyller 3 år idag, bensin till gräsklipparen, lite fler par extra kalsonger till Dante att ha i extrakläderslådan på förskolan och lite annat smått och gott.

Idag ska vi inte göra så mycket. Jag ska till barnmorskan en sväng på rutinkontroll men utöver det så ska jag bara försöka vila så mycket jag kan innan två av Dantes kusiner kommer till oss ikväll och det blir full fart. Mollie (5 år) och Sammie (3 år) samt deras mamma kommer hit och sover över hos oss. I morgon ska vi sedan åka med dem till Kolmården och kommer gå där hela dagen. Det ska bli kul men jag börjar känna att det börjar bli riktigt jobbigt att vara gravid nu så jag behöver ta alla tillfällen i akt att vila lite för att orka med. Allt är nämligen tungt och fötterna, benen, höfterna och ryggen gör ont nu. Förra graviditeten var mycket lättare. Den största orsaken till det är väl att när jag väntade Dante så hade vi inte några andra barn att ta hand om utan jag kunde vila när jag behövde vila och behövde inte hålla på och leka med, springa efter, lyfta och bära på ett annat barn och så vidare. Sen spelar nog årstiden mycket roll också. Förra gången var jag höggravid mitt i vintern när det var svalt och skönt. Nu är jag höggravid mitt i sommaren. Som gravid har man en ökad kroppstemperatur mot vad man har i normala fall så man är varm i sig själv redan som det är och så ska man leva och existera i 25-30 graders värme. Det känns som man kokar och smälter och man är konstant svettig och matt av värmen. Inte nog med det så har man en högre puls än vanligt på grund av den ökade blodmängden i kroppen vilket också leder till att man känner sig tröttare, varmare och flåsigare än normalt för minsta lilla rörelse. Och så plussar man på alla extra kilon man bär på som också utsätter kroppen för påfrestningar. En ca 2,5 kg bebis, en livmoder full med fostervatten, moderkakan på ca ett halvt kilo, extra blodmängden på ca 1 liter, de tyngre brösten som växt inför amning, vätskan som kroppen samlar på sig av någon anledning och gör att man svullnar upp precis överallt och så vidare. Jag har ju på grund utav vätskan och värmen som gjort att jag svullnat massor blivit tvungen att både köpa en storlek större skor då jag inte får in fötterna i mina vanliga tofflor längre och hänga förlovningsringen i mitt halsband då fingret blivit för tjockt av vätskan. Det känns så konstigt och jag gillar inte alls hur min kropp ser ut och känns just nu så jag längtar tills efter förlossningen när vätskan försvinner och svullnaden går ner igen. Det enda jag tycker är fint är magen men allt annat, så som svullna ben, extra fettet som lagt sig runt höfterna och ryggen, att inga kläder passar och så vidare är jag bara så trött på. Jag vill bara ha tillbaka min kropp, både utseendemässigt och orkesmässigt. Men men om hon inte kommer tidigare än beräknat så är det ju minst 5 veckor kvar. Troligtvis mer än så då jag har en magkänsla som säger att jag kommer gå över tiden även denna gång. 

Kommentarer