Karantän

Nu har det varit dålig uppdatering här. Det är för att det inte hänt jättemycket på ett bra tag. Senast jag skrev hade Jesper testat positivt för covid-19. Efter det tog det bara två dagar så började jag och Dante också att få förkylningssymtom. Jag bokade in test som visade sig vara positivt så nu har hela familjen Hagström-Säberg haft det. (Dante testades inte eftersom de inte testar barn under 6 år så vida det inte behöver vård men då han hade symptom samtidigt som mig och Jesper som båda testade positivt så vore det ett under om han inte hade det).

Det har varit en så jäkla jobbig och tråkig period. (Fy fan vad jobbigt det är att ta hand om barn när man själv är sjuk och mår dåligt). Eftersom vi alla hade corona så fick vi inte röra oss bland folk utan det blev hemkarantän i minst 7 dagar från första symptom (så tråkigt). För Jesper räckte det med 7 dagar, sen var han frisk nog att gå tillbaka till jobbet. För mig och Dante blev det lite mer utdraget. 11 dagar blev det hemma för oss innan vi var friska nog att gå tillbaka till jobb och förskola. De första 5 dagarna var vi som mest sjuka så då spenderade vi i princip hela dagarna på soffan. Dante hade feber hela första dygnet och låg helt däckad och jag och Jesper kände oss trötta och svaga i kropparna och hade inte ork att göra så mycket vi heller. De sista 6 dagarna var vi lite piggare så då roade vi oss med lite skogspromenader och lek i trädgården för att komma ut och röra lite på oss och få lite frisk luft. Vi hade dock fortfarande en hel del snor och jobbig hosta kvar och jag kände att jag blev helt utmattad vid minsta fysisk ansträngning. Och då talar jag om minsta lilla fysiska ”ansträngning” som promenad i skogen eller sköta tvätten inte som att träna eller så. Så därför blev Dante och jag hemma längre än vad minimikravet på karantänen var.

 

Så i torsdags var Dante och jag redo att gå tillbaka till vardagen. Men då fick vi information om att Dantes förskola stängde på grund utav den höga smittspridningen. De hade helt enkelt för mycket personal hemma sjuka så de var tvungna att stänga tills personalen var tillbaka. Annars fanns det ju ingen som kunde ta hand om barnen. Dante fick därför vara hemma ytterligare två dagar. 

Efter 1,5 vecka i sjukstuga och karantän var jag i alla fall slutligen tillbaka på jobbet och blev meddragen på en spontan AW. Det var så kul att träffa kollegorna utanför jobbet och prata skit och skratta ihop. Nu hade jag ju inte så höga krav i och för sig heller. Efter en väldigt ensam höst och en ännu ensammare karantän så var det otroligt härligt att bara träffa andra vuxna människor över huvudtaget. Och maten var dessutom supergod. Efter att ha spenderat både min födelsedag och Jespers födelsedag i sjukkarantän så var lite festligt och socialt umgänge välkommet. 

I lördags firade Jesper och jag vår årsdag. 6 år har vi nu varit tillsammans. Eller ja firade och firade, jag mådde illa så vi gjorde absolut ingenting speciellt. Jag låg bara på soffan och vilade och så städade vi lite i huset när jag hade en liten energitopp. Så romantisk blev den dagen. Städning och illamående på soffan. Men men, efter 6 år tillsammans hoppas jag Jesper vet hur mycket jag älskar honom utan att vi behöver göra något speciellt för att uppmärksamma det. Så får vi lyxa till det och fira en annan gång när man inte råkar vara spyfärdig. 

Idag var Dante första dag tillbaka på förskolan då de öppnade igen efter stängningen idag. Det gick toppenbra trots att han var ledig 3 veckor över jul och nyår, bara han gå en vecka på förskolan efter jullovet och sen varit hemma igen i 2 veckor. Det är skönt att han kommit in i det så bra nu att längre avbrott från förskolan inte påverkar honom negativt.