Språkbomb

 I tisdags när jag hämtade Dante efter förskolan tog vi en sväng via en lekpark på vägen hem. Där körde Dante racet upp för trappan och ner för rutschkanan ungefär sjuttioåtta  gånger. När vi var i parken kom en pappa med sin dotter och en deras hund dit och matade änderna i vattendraget som var precis bredvid parken. Dante ville såklart klappa hunden. Pappan sa att hunden var så barnkär så det var okej att Dante klappade. Efter att han klappat den stora hunden så fint och försiktigt gav pappan Dante en näve fågelmat så han också fick mata änderna och då blev Dante helt lyrisk. ”Kvack kvack” var väldigt spännande tyckte nämligen Dante. Väl hemma igen efter en ganska lång stund i lekparken lagade vi mat tillsammans Dante och jag. Fläskfilé i dragon- och senapssås med ugnsrostade rotsaker blev det. Efter middag och lite bad kröp Dante i säng och Jesper och jag påbörjade arbetet med att måla om Dantes bokhylla från vit till blå så den ska matcha väggen. Det var en riktigt trevlig stund, bara vi två som utför en aktivitet tillsammans, lyssnar på musik och pratar ostört. Det är inte allt för ofta som vi får tid till att göra något bara vi två tillsammans numera. Så värdefullt för relationen att ”jobba” ihop med något och bara vara i varandras sällskap helt kravlöst. 

Igår efter jobb och hämtning på förskolan åkte Dante och jag in till stan för lite jul och födelsedagsshopping. Min syster har ju nyligen fyllt år och vi ska hem till henne nästa helg plus att snart är det lillajul. Dante var så duktig och lyssnade på mig när jag sa åt honom att inte röra vid något, lägga tillbaka det han plockat åt sig och följa med när vi skulle gå vidare. Sånt är ju inte alltid självklart med en busig 1,5 åring. Ibland är det mer konditionspass för mig än shopping när man är i butiker med lillgrabben men igår var en riktigt bra dag. Efter lite julshopping lagade vi halloumicarbonara tillsammans hela familjen och när Dante gått och lagt sig fortsatte Jesper och jag med målandet av Dantes bokhylla. 

Idag var det min tur att lämna på förskolan. Oftast är det Jesper som lämnar och jag som hämtar eftersom jag slutar tidigt typ varje dag (jag jobbar 8-14 eller 9-15 i princip alla dagar). Denna vecka har jag mest 9-15 dagar vilket innebär att jag både hämtar och lämnar denna vecka då Jesper jobbar 8-16:30. Det är faktiskt kul att lämna Dante på förskolan nu. Även om jag älskar all tid jag får hemma med honom så vet jag att han har grymt bra pedagoger och en fantastisk förskola som ger honom så mycket utmaning och utveckling så det känns bra att han spenderar lite tid där. Dessutom trivs Dante så bra där. Han pratar ofta om sina pedagoger, gör saker som de gör på förskolan hemma och varje gång vi ska åka bil frågar han om vi ska till ”Maja?” (En av hans pedagoger). Vid lämning så springer han in, han kramar om oss snabbt säger: ”Hejdå mamma/pappa” och så försvinner han in till lekkamrater och pedagoger. 

Och alltså Dantes utveckling den senaste tiden är galen. Han pratar hur mycket som helst, jag har till och med tappat räkningen över hur många ord han kan säga. Jag förde en lista över de första orden i början men efter ca 75 ord så tappade jag räkningen. Det är nog minst ett tjugotal -trettiotal till. Han sätter ihop orden till korta tvåordsmeningar och han kan helt själv ”läsa” (berätta) våra mest lästa böcker för mig. Jag blir så glad och stolt varje dag när man hör hur han blir bättre och bättre på att kommunicera. Som jag nämnt tidigare så säger han till exempel till när han bajsar och kissar och när han ätit färdigt och han ber om sånger han vill att man ska sjunga eller böcker han vill att man ska läsa och så vidare. För någon dag sen så bad jag honom läsa en bok för mig och han berättade hela boken från början till slut utan hjälp från mig eller Jesper. Likaså så satt han idag och tittade på filmen Kung Fu Panda och när en scen men en mammapanda som överger sin bebis visades säger Dante med sorgset och bekymrat tonfall ”Åh neeej bäbi” medan han tittar med bekymrad min på tv. Sen springer han och hämtar sin docka, kramar den och säger ”Dante bäbi”. Han har ju börjat fantasileka en del också. Han tar exempelvis mycket hand om sin bebis. Han kramar den och matar den och så vidare. Galet är vad det är! Han var ju nyss en liten bäbis?