Skogspromenad och babysim

Jag har ju varit hemma från jobbet med lätta förkylningssymptom nästan hela veckan och därför inte gjort någonting eller träffat någon på en vecka. Skönt i några dagar men tråkigt i längden. Under föräldraledigheten kunde jag ju gå ut på stan eller till någon barnaktivitet men under en pandemi bör man ju hålla sig hemma om man är sjuk. Igår tröttnade jag däremot på att bara sitta hemma och glo. Jesper kollade på fotboll så jag och Dante klädde på oss och gick ut på en promenad i skogen eftersom vädret äntligen visade sig från en bättre sida. Närmare bestämt strålande sol och 18 grader. Vi var i princip helt ensamma i skogen, vi såg två personer promenera en bit bort men i övrigt var det så lugnt, tyst och stilla. Jag och Dante gick runt i skogen utan något särskilt mål. Vi pratade om vad vi såg, plockade lite blåbär och bara insöp den ljuvliga doften av fuktig skog och den strålande solen. Vi bara njöt av skogen, vädret och varandras sällskap helt enkelt. 

Idag har vi varit på babysim som vanligt på söndagar (Ingen fara jag är frisk nu och ska på jobb igen på måndag). Idag var det fokus på dykning och livräddning genom att barnen fick träna på att själva klättra upp ur bassängen över kanten (livräddning, de måste kunna ta sig upp om de trillar i) och sedan dyka eller hoppa i igen. Dante är otroligt duktig på att klättra upp helt utan hjälp vilket var roligt att se. Det ger en trygghet att veta att han kan komma upp om han skulle trilla i. Nu behöver han bara lära sig flyta och simma också så han kan ta sig till ytan och kanten om han trillar i. Dante klättrade upp och hoppade ner, klättrade upp och hoppade ner. Om och om och om igen. Dante blev till och med arg på mig en gång för att jag höll i honom när han var i vattnet men då fick jag förklara för honom ”att jag kan inte släppa honom i vattnet utan flytredskap för då sjunker han och att han måste lära sig simma först”. Han accepterade förklaringen och fokuserade på annat istället. Men lite kul att han blev så arg för att jag höll i honom när barn annars brukar kunna vara lite sådär osäkra och säga ”nej släpp inte!”