Flyttlasset har gått

Nu har jag inte bloggat på ett par dagar. Jag har nämligen inte riktigt haft tid. I måndags gick nämligen flyttlasset till vårt nya hus så hela måndagen gick åt till att packa det sista i lägenheten, bära ner allt, packa in i bilar och släp, köra till huset och bära in i huset. Resten av veckan har sedan gått åt till att packa upp. Och packa upp. Och packa upp. Det är ett oändligt packande, sorterande, rensande, ommöblerande, fixande och donande. Det är galet hur mycket saker vi har. Det tar aldrig slut. När jag tror jag blivit klar med köket så hittar man en kartong till med kökssaker så man får möblera om i köksskåpen och lådorna för att göra plats åt det nya fyndet. Och när man börjar plocka upp ur en flyttlåda så inser man att skåpet där jag tänkt lägga sängkläderna jag just plockat upp är instängt bakom tre lådor med glas och tio påsar kläder så man måste flytta bort det först. Så det är ett evigt flyttande av röran fram och tillbaka.

Inte går det snabbt när man har en snart 11 månaders grabb heller. Dels håller han på att få tre nya tänder samtidigt så han är väldigt näringstörstande och mammig. Helst vill han att jag ska bära på honom hela dagarna i ända. Vilket inte bara är tungt i sig utan det gör det också i princip helt omöjligt att plocka upp ur kartonger och möblera runt i kökslådor. Jesper duger ibland men han har fortfarande en väldigt mammig period så det är inte alltid han nöjer sig med sin pappa. Och dels så de stunder Dante är nöjd utan att vara i min famn så härjar han runt och plockar i lådor och påsar vilket resulterar i att han sliter ut hälften av det jag plockat upp och jag får springa efter honom och stoppa honom från att hälla ut maizena på golvet eller äta upp förlängningssladdar som har hittat i någon kartong istället för att faktiskt få något gjort i flyttkaoset.

Men snart är det klart. Vi ska köpa en byrå till hallen i morgon och lite annat som underlättar förvaring av ytterkläder. Bara vi får hem den så är det i princip klart. För nu är det mest kläder som är kvar att packa upp. Det är lite saker som ska bäras ut i uteförrådet och Dantes rum ska inredas men det är ändå inte milslångt borta tills vi har ett färdigt uppackat hus. Jag är så sjukt taggad på att se det färdiga resultatet. Det känns som att det kommer bli fint och funktionellt (inte stökigt och trångt som det lätt blev i lägenheten som var så mycket mindre och med sämre förvaringsmöjligheter).  Bilder får ni se när det är färdigt. Man får ju inte en jätte tydlig bild av huset om halva huset är begravt i sopsäckar och flyttkartonger.