Pick flowers not fights

Dagens outfit speglar vad jag hoppas kunna lära Dante. I samhället har vi en idiotisk norm om att killar ska vara tuffa och macho. En norm som säger att killar inte får gråta eller visa känslor för då är man inte en man. En norm som säger att män ska vara buffliga, knuffas och slåss. Det är just denna norm som ligger bakom att killar toppar listan över självmord. Om man inte får uttrycka sina känslor så mår man dåligt och till slut går det tyvärr över gränsen för många. Det är också denna norm som ligger bakom att män är de som toppar statistiken inom våldsbrott. Det är majoritet män som är fotbollshulliganer och startar bråk på allmänna platser, som våldtar och som hamnar i bråk som leder till slagsmål och misshandel. Detta på grund utav en norm som säger att de måste vara tuffa, visa sig på styva linan och att män är de som bestämmer såväl i arbetslivet som i relationer.

Jag hoppas därför att Jesper och jag ska kunna guida Dante in på en bättre väg. Jag hoppas att genom ett öppet sinne, acceptans och bra förebilder få Dante att förstå att alla människor är olika men att alla har känslor och oavsett om man är ung eller gammal, kille eller tjej så ska alla ha samma rättigheter. Jag hoppas lära honom att det faktiskt är starkt att våga gråta, oavsett om det är för att man blir ledsen, rädd, arg, glad eller för att man saknar någon. Jag hoppas lära honom att det är tufft att vara sig själv och inte falla för grupptryck och följa strömmen. Att det är roligt och att folk faktiskt uppskattar när man visar sin egen unika personlighet, klädstil och intressen. Jag hoppas lära honom att våga visa känslor och våga säga ifrån när någon gör något dumt eller när något inte känns rätt. Jag hoppas kunna lära honom att visa respekt inte bara för sina grabbpolare utan också för tjejer för att vara en del i puzzlet att göra världen mer jämnställd. Jag hoppas uppfostra en kille som vågar vara sig själv. Oavsett om han blir en kille som bara vill ha på sig mörka kläder, leka med bilar och drömmer om att jobba som snickare eller om han vill ha på sig rosa, leka i ett leksakskök och drömmer om att bli förskollärare. Allt är för alla, oavsett om det handlar om rosetter i håret, dockor som leksaker, actionfilmer som intresse, sport, utbildning, arbete eller partner.
För jag hoppas att om vi uppfostrar vår son till en respektfull individ med bra självkänsla och som väljer att visa kärlek och tålamod snarare än vara macho och bufflig så kommer han också bli en mer harmonisk person som kommer vara respekterad och omtyckt av omgivningen och som inspirerar andra att följa hans och vår väg. 

 

Jag menar hur söt är han inte i sin rosett? Nu var det jag själv som valde att sätta den på honom för att det var gulligt. Men när han blir större och kan bestämma själv om han vill klä sig i rosa, rosetter och klänningar eller om han vill ha blått, jeans och tryck med bilar och dinosaurier så får han välja och det spelar ingen som helst roll. Han är lika fin i rosett i håret som med fluga på halsen. För hur man väljer att klä sig har inget att göra med personlighet, sexuell läggning eller något annat. Det handlar bara om vad han tycker är fint. Och den som säger något om att han skulle vara "fjollig" eller "du är ju klädd som en tjej" eller något annat nedsättande så kommer få med mig att göra. Är det fint och han tycker om det så då får han ha det på sig. Det är inte ett lätt jobb att vara förälder. Inte nog med att man ska se till att den lilla människan överlever med sömn och mat och skydd från faror. Man ska även se till att de blir ordentliga människor med bra värderingar vilket såklart inte är jättelätt i en värld som är väldigt skev i sina normer. 

 

I övrigt då? Igår hade Dante en lite jobbig dag. Han var inte riktigt samma energifyllda och glada kille som han brukar utan han var känslig och ledsen och trött. Men efter en eftermiddagspromenad i mörkret blev han sig själv igen. 

Idag har vi varit på promenad runt stan med Sofie och Melker. Skönt med lite frisk luft även om vädret är lika blött och grått som vanligt just nu. Läste i nyheterna igår att Norrköping inte haft en enda soltimme på hela December. I normala fall är ju vintern mörk men det är ju ändå sol någon timme per dag men inte detta år. För varför nöja sig med en jävla pandemi när man dessutom kan göra den redan uppgivna befolkningen ännu mer deprimerad genom att lägga ett tjock molntäcke över hela himlen så solen inte lyser en enda timme på flera veckor. Men det var i alla fall skönt att få prata av sig lite med en kompis. Det blir ju inte lika ofta som vanligt nu för tiden och man känner verkligen att det tar på psyket att inte få prata om känslor och händelser med andra vuxna. 

 

Förutom att promenera har vi naturligtvis öppnat julkalender både igår och idag. Här är vad vi fått.

Lucka 10 i Dantes julkalender: Ett litet gosedjur i form av babblaren Dodo. 

Lucka 10 i mina kalendrar: En mascara och "Berry Rooibos" te. 

Lucka 11 i Dantes julkalender: En rosett som man kan ha antingen som fluga eller som håraccessoar och en påse med osötat "bebisgodis" i form av frukt och grönsaksrullar med smak av jordgubb.

Lucka 11 i mina kalendrar: "Pumpkin Spice" te och en ansiktsmask med doft av kaffe.