Tandsprickning

Måndag, ny vecka och nya utmaningar. Vi har haft en riktigt mysig helg men i natt bröt helvetet ut. I lördags var Dante och jag och hemma hos Sofie och Melker en sväng. Bosse var också där och vi spelade sällskapsspel och fikade och bara hade det allmänt trevligt.

Igår tog Dante och jag en promenad till folkparken och undersökte lekparken där. Det var mysigt men Dante blev lite kall om händerna på slutet så vi måste nog ta och köpa nått par vantar nu inför hösten. Vi har ju några halare/overaller där man kan dra ärmarna över och liksom vika in händerna i men än har det inte riktigt varit så kallt att vi behövt använda dem utan det har räckt med ylletröja, mössa och tossor. 

 

Men efter en mysig helg så vände allt. I natt vaknade Dante klockan 01:15 och var orolig. I vanliga fall när han vaknar brukar han bara amma och så somnar han om snabbt igen men den här gången började han försöka ställa sig upp på knä, han vände och vred på sig och gnällde och ville inte amma. Jag försökte erbjuda amning, vagga, vyssja, sjunga, kramas och få honom att lugna ner sig och somna om men ingenting hjälpte utan det blev snarare värre samtidigt som jag kände hur han började bli varm och svettig. Helt plötsligt började han gallskrika och sedan började han storgråta. Det var typ samma skrik och gråt som när han trillat och slagit sig eller när han blivit rädd för någonting. Och det höll i sig. Han grät och grät och grät och ingenting hjälpte mer än att vara uppe och gå. Termometern visade 1 grad över hans normaltemperatur, han fick Alvedon och efter 3,5 timme av gråt somnade han tillslut i min famn.

Detta är inget som hör till vanligheterna hos oss. Dante brukar sova hyffsat bra och även om han vissa nätter vaknar ofta så somnar han i normala fall om snabbt utan att vara ledsen. Vi kände dock lite vassa kanter i tandköttet igår kväll så vi misstänker att det är första tanden som är på gång och därmed är boven i dramat. Jag har ju förstått att tandsprickning kan ställa till en hel del med både dålig sömn, gnälliga perioder, lösa magar och så vidare. Så nu hoppas vi tanden kommer upp snabbt så vi slipper fler sådana här nätter. 

 

Här har ni gulleplutten i sin nya söta outfit som han fick av min farmor och farfar när vi var på Åland tidigare i somras. Ett beiget set med kattansikte och öron på. Hur gulligt som helst. Passar gullungen, som trots misstänkt tandsprickning och en kaosnatt har världens solstrålehumör idag!