Mitt i naturen

Jag är uppvuxen på landet och har spenderat min barndom lekandes på stranden, i skogen och på ängar. Om det är något jag saknar nu när jag bor i en lägenhet i Norrköping så är det just att bo på landet. Jag saknar att ha en egen trädgård att grilla och sitta ute och äta i, att ha cykelavstånd till stranden och att ha skogen precis runt hörnet bara att packa picknickkorgen och gå ut och plocka blåbär, hitta någon mysig mossbeklädd bergsklack att sätta sig på och äta eller hugga sin egen julgran från. Jag saknar att kunna gå typ 100 meter så hade man diken fulla med smultron att äta och blommor till midsommarkransen och hagar med hästar att klappa.  Och jag saknar att som barn bygga kojor i buskarna och åka pulka i backarna utan att behöva väja för bilister, cyklister, gångare och sandade eller saltade trottoarer. Jag älskar friheten och tryggheten som landet och naturen ger. Att barnen bara kan gå ut själva och leka på gården utan att de måste ha en förälder som vaktar över varje steg de tar så de inte blir bortrövade eller pålurade droger av skumma typer som stryker runt i utkanterna av lekparkerna eller riskera att sparka ut bollen på gatan där bilarna kör. Jag älskar doften av nyklippt gräs och blommande hägg. Jag älskar ljudet av havets kluckande mot bergen, fiskmåsarnas skränande eller småfåglarnas kvitter i solen. Det är så avslappnande för både kropp och själ. Jag säger som Ulf Lundell: "Jag trivs bäst i öppna landskap. Nära havet vill jag bo".

Idag kom jag så nära detta som det är möjligt i en stad full med folkmyller, trafik och lägenhetsbyggen. Jag och Dante tog nämligen en promenad på ett av mina favoritställen här i Norrköping. Längs strömmen och genom Rododendrondalen. Det är så mysigt längs strömmen. Lummigt och grönskande så det nästan känns lite som en djungel med all tät vegetation och vattnet från strömmen som porlar förbi bredvid en.

Efter promenaden fick lite grönska följa med in i lägenheten också då vi skulle ta Dantes tremånadersbild. Egentligen blev han 3 månader i tisdags men i tisdags hade vi fullt upp med lekdejt och BVC besök och igår låg fokus på att gosa, vila och vaka över en, från och till, ledsen och febrig Dante efter tremånadersvaccinationen.